|
|
|
|
| ||
|
Analgetika, Symfoni nr 2 för orkester, op. 109, 1981 En period av mitt liv kretsade mycket kring mer eller mindre omöjliga relationer. Dessa kom till uttryck i flera musikaliska mantra, en sorts "idée fixe" som dyker upp i flera verk från denna tid. I min andra symfoni, uruppförd i Härnösand av orkesterföreningen under för tidigt bortryckte Ansgar Krook, sammanförs alla dessa idéer till en sorts sorgesång, kort (17 minuter), ganska spatiös, men med en undertryckt energi, oförlöst samtidigt som den ropar, förlamad samtidigt som dess hjärta slår och pulserar, lågmäld men med vågor av emotioner som stilla väller fram som trög lava. Mer en kammarsymfoni än en brett upplagd orkestermålning, mer en fresk än en skulptur i granit.
 | ||
| webbdesign: Mattias Franzén | ||