Stellan Sagvik - verkkommentarer

Missa Maria Magdalena

Missa Maria Magdalena, op. 181, 1995, för soli, kör, två orglar & stor blåsorkester, text: ur Bibeln
CD nosag 017
En 80 minuters passion, men sedd genom Maria Magdalenas ögon, ett mycket dynamiskt stycke skrivet för och framfört i Maria Magdalena Kyrka på Södermalm i Stockholm två påskar i rad. Sedan tog det slut, eftersom Stockholms Blåsarsymfoniker lades ned, av grumliga skäl.
Äktenskapsbryterskan:
Mässan börjar med att 'Jesus' stilla vandrar, ett brinnande ljus i handen. Då han kommit till Korset där en stor ljusstake med många ljus står, stannar han. Han börjar stilla tända ljusen, ett efter ett. Plötsligt hörs upprörda röster utanför de bakre kyrkdörrarna. Det smäller till i dörrarnas trä och en uppretad folkmassa rusar bullrande in, tillsammans med spelande saxkvartett, driver 'Maria' framför sig. Folkhopen sprider sig samlas igen framme kring 'Jesus' som dock fortsätter obekymrat tända ljus under denna tid. Inte ens då 'Folket' provocerar honom slutar han att stilla tända ljus. 'Maria' tvingas ned på golvet vid hans fötter. Först tredje gången kören frågar vad 'Jesus' har för åsikt svarar han, fortfarande tändande ljus. Folkmassan troppar konfunderad av via sidogångarna. En grupp med 'Maria' och 'Marta' som solister ekar körens mässande. 'Jesus' står still vid ljusen under det nästföljande.
Kyrie:
Gruppen i sidogången rör sig under hela Kyrie, stilla och individuellt, sjungande fram och tillbaka mellan utgångspunkten och södra sidogångens främre del. Kören sjunger från södra läktaren. Mot satsens slut drar sig sidogångsgruppen, individuellt, framåt i de båda sidogångarna sjungande och ansluter till 'Jesus' i Korset då 'Evangelist' börjar.
Kvinnorna som följde Jesus:
'Evangelist' framträder varje gång från predikstolen. Under hans monolog rör sig 'Jesus' fram mot Koret, följd av lärjungar och de två kvinnorna. Gruppen sätter sig i Koret, 'Jesus' i centrum med tre lärjungar på var sida. 'Maria' vid hans fötter, 'Marta' ut i Sakristian/Köket.
Marta och Maria:
'Jesus' i centrum med tre lärjungar på var sida. 'Marta' flänger fram och tillbaka, ut och in från Sakristian, 'Maria' sitter vid 'Jesus' fötter.
Gloria:
Kören/saxar börjar glorifierandet. 'Jesus' och 'Lärjungarna' vandrar till Korset, 'Lärjungarna' faller in i Gloria-ropen. 'Marta' och 'Maria' ut i Sakristian.
Lasaros:
'Marta' och 'Maria' störtar ut från Sakristian och ropar på 'Jesus' som svarar från Korset, interfolierad med 'Evangelist' i predikstolen. 'Jesus' stäcker ljusen ett efter ett. Vid orden 'Vår vän Lasaros är död' släcker 'Jesus' det sista ljuset. Men tänder det igen vid nästa ord. Damkören tar sig tyst ned från läktaren, rör sig via sidogången in i Sakristian och vidare, en efter en, ut i Koret och samlas vid norra sidan . Saxarna placerar sig i kyrkans 'hörn' 'Jesus' går till Koret, 'Marta' springer honom till mötes, 'Maria' kvar mitt i Koret där hon tar emot 'Jesus'. Då Lasaros uppstår syns ett starkt ljussken och ett kraftigt brak hörs från graven.
Credo:
'Maria' intonerar. Damkören/Folket faller in. Manskören ansluter, går under Crucifixus via mittgången till Koret.
Vid Golgata:
Intill baldakinen står församlingskorset. Vid 'Folkets' rop 'Korsfäst' greppar 'Jesus' korset och bär det runt hela kyrkan, hetsad av samtliga. Vid kulmen rusar basarna i manskören skriande fram till koret, tenorema till ena läktaren, damkör & saxar den andra, också skriande. 'Jesus' bär korset in bakom altarringen, upp på ett litet upphöjt podium, ett 'Golgata', och stöder sig mot det under det följande. 'Soldaterna' = manskör, 'Johannes', 'Marta' & 'Marioma' kring 'Jesus' vid Golgata, damkör lontano. En 'Soldat' ger 'Jesus' en fuktad svamp på en stång då han törstar. Vid 'Jesus' sista ord en ljusblixt och allt ljus i kyrkan släckes. Kaos. Blackout {Bara det ensamma ljuset vid Korset brinner). 'Jesus', 'Marior' & 'Marta' ut i Sakristian och 'Ängeln' in i graven i skydd av mörker och kaos. Samtliga i Koret nu svartklädda {kåpoma tas av i mörkret}.
Agnus Dei/O, Guds lamm:
Marta & Maria intonerar, församlingen (= kyrkans åhörare) kan gärna instrueras att delta eftersom melodin och orden är kända. Manskören tar sig via Mittgången och Korset sjungande tillbaka upp på Norra sidoläktaren. Endast fem män; 'Prästerna & Fariséema' stannar kvar i Koret fillsammans med 'Josef från Arimataia' (bas), 'Maria' och de sex korblåsarna.
Gravläggningen:
Efter dialogen 'Maria' ensam kvar i Koret, med blåsarna, övriga ut i Sakristian.
Vid graven:
De båda kvinnorna från Sakristian ansluter till 'Maria' och de tre rör sig mot Baldakinen vid graven. Jordskalv från orkestern {solo}, kvinnorna tar skydd, en ljusblixt och ett brak från graven, och där står 'Ängeln', 'Jesus' röst hörs via högtaleriet, blandas med 'Ängelns'. Under 'Marias' sista längre replik går 'Jesus' in i Koret och kallar på 'Maria'.
Sanctus:
Succesivt faller hela kören och orkestern in. 'Josef', 'Marta' & de fem männen in från Sakristian. Växelspel mellan blåsare och de fyra kvinnorna i Koret, tutti & trumpeterna på sidoläktama. Vid Benedictus går 'Jesus' stilla mittgången bakåt följd av de sex männen, vid Korset viker tre män av till vänster, tre till höger, Jesus fortsätter bakåt och samtliga försvinner ut genom kyrkportama ut i världen...
Maria Magdalena, myt och människa
Maria kom 'från Magdala', en stad invid Genesarets sjö i Galiléen (i norra delen av det Heliga Landet). Hon namnges i bara sex korta verser i hela Bibeln och det gäller fyra tillfällen:
som en av kvinnorna som följde Jesus;
hon stod vid korset tillsammans med bla. Jesu moder och Johannes;
hon var med vid gravläggningen;
hon var den som mötte ängeln på den tredje dagen och upptäckte att graven var tom.
Förutom dessa händelser har hon också identifierats med den kvinna som smorde Jesu fötter, alternativt huvud med den dyrbara oljan. Men detta kompliceras av att den historien förekommer på flera håll i Evangelierna, geografiskt sett. Dels utförs handlingen av en icke namngiven kvinna, dels heter det 'Maria smorde Jesu fötter' (Joh 12:3- 8) och där sammankopplas Maria med Lasaros, den döde som uppväcks, och Marta. Men dessa bodde i Betania i Judéen, tio mil söder om Magdala. Hade familjen flyttat? Eller var Maria syster till Marta och vi ska tolka 'bror' som Martas man? Och den icke namngivna kvinnan (Matt 26:6) hölls i Simon den spetälskes hus, MEN dock i Betania (Kanske var Lasaros och Simon bröder?). Evangelisten Lukas håller med Matteus om detta, å andra sidan är ju mycket av Matteus text en kopia av Lukas, men båda utgår från Markus evangelium, som är äldst.
Dessutom förekommer några andra namnlösa, syndiga kvinnor i Evangelierna. Det är fråga om äktenskapsbryterskor, 'demonridna' och andra avfällingar, som Jesus tar till sig, skyddar och räddar från stening, förakt och förtal. Flera uttolkare ser Maria Magdalena även i dessa kvinnoöden. Som stöd för detta kan man se att första gången Maria namnges är som en av kvinnorna som följer Jesus när han går från by till by och förkunnar. Och detta sker alldeles efter det att han blivit smord av en kvinna i Simon fariséens (var han spetälsk, eller hur var det?) hus. Denna kvinna var stadens 'synderska'. Se hur alla förtappade kvinnor går ihop i en gestalt - Maria Magdalena.
Några vill se Maria som en symbol för att allt kan renas. Jesus tog henne till sig, trots att hon i vissa texter jämställs med en sköka eller en galenpanna (riden av 'sju demoner'). Han kanske till och med upphöjde henne till sin 'gemål', en del uttolkare ser smörjningen och demonutdrivningen som en symbol för kroppslig kärlek, upphöjd och renad genom Jesus.
Jag har i texten till denna mässa utgått helt från Bibelns ord med några få justeringar av 'bindemedel'-karaktär. Någon gång har en berättande text gjorts om till en replik och tvärtom.
Jag har valt att se Maria Magdalena som en symbol, en personifiering av alla de svaga, sidosatta, avfallna och 'förtappade' kvinnor som Jesus mötte på sin färd. Ingen var honom främmande att ta till sig. Alla fick chansen att se och tro. Och om de tvivlade, som Maria gjorde när hennes 'bror' Lasaros hade dött, då gav Jesus henne en uppvisning i vad tron kan uträtta. Det kan vara därför Maria Magdalena sedan så troget står vid Mästarens sida, vid korset, vid graven, vid uppståndelsen. Hur som helst är hon en gestalt som är med 'där det händer'.

förstasidan | biografi | verk | diskografi | kontakt
webbdesign: Mattias Franzén

Missa Maria Magdalena Missa Maria Magdalena, op. 181, 1995, för soli, kör, två orglar & stor blåsorkester, text: ur Bibeln CD nosag 017 En 80 minuters passion, men sedd genom Maria Magdalenas ögon, ett mycket dynamiskt stycke skrivet för och framfört i Maria Magdalena Kyrka på Södermalm i Stockholm två påskar i rad. Sedan tog det slut, eftersom Stockholms Blåsarsymfoniker lades ned, av grumliga skäl. Äktenskapsbryterskan: Mässan börjar med att 'Jesus' stilla vandrar, ett brinnande ljus i handen. Då han kommit till Korset där en stor ljusstake med många ljus står, stannar han. Han börjar stilla tända ljusen, ett efter ett. Plötsligt hörs upprörda röster utanför de bakre kyrkdörrarna. Det smäller till i dörrarnas trä och en uppretad folkmassa rusar bullrande in, tillsammans med spelande saxkvartett, driver 'Maria' framför sig. Folkhopen sprider sig samlas igen framme kring 'Jesus' som dock fortsätter obekymrat tända ljus under denna tid. Inte ens då 'Folket' provocerar honom slutar han att stilla tända ljus. 'Maria' tvingas ned på golvet vid hans fötter. Först tredje gången kören frågar vad 'Jesus' har för åsikt svarar han, fortfarande tändande ljus. Folkmassan troppar konfunderad av via sidogångarna. En grupp med 'Maria' och 'Marta' som solister ekar körens mässande. 'Jesus' står still vid ljusen under det nästföljande. Kyrie: Gruppen i sidogången rör sig under hela Kyrie, stilla och individuellt, sjungande fram och tillbaka mellan utgångspunkten och södra sidogångens främre del. Kören sjunger från södra läktaren. Mot satsens slut drar sig sidogångsgruppen, individuellt, framåt i de båda sidogångarna sjungande och ansluter till 'Jesus' i Korset då 'Evangelist' börjar. Kvinnorna som följde Jesus: 'Evangelist' framträder varje gång från predikstolen. Under hans monolog rör sig 'Jesus' fram mot Koret, följd av lärjungar och de två kvinnorna. Gruppen sätter sig i Koret, 'Jesus' i centrum med tre lärjungar på var sida. 'Maria' vid hans fötter, 'Marta' ut i Sakristian/Köket. Marta och Maria: 'Jesus' i centrum med tre lärjungar på var sida. 'Marta' flänger fram och tillbaka, ut och in från Sakristian, 'Maria' sitter vid 'Jesus' fötter. Gloria: Kören/saxar börjar glorifierandet. 'Jesus' och 'Lärjungarna' vandrar till Korset, 'Lärjungarna' faller in i Gloria-ropen. 'Marta' och 'Maria' ut i Sakristian. Lasaros: 'Marta' och 'Maria' störtar ut från Sakristian och ropar på 'Jesus' som svarar från Korset, interfolierad med 'Evangelist' i predikstolen. 'Jesus' stäcker ljusen ett efter ett. Vid orden 'Vår vän Lasaros är död' släcker 'Jesus' det sista ljuset. Men tänder det igen vid nästa ord. Damkören tar sig tyst ned från läktaren, rör sig via sidogången in i Sakristian och vidare, en efter en, ut i Koret och samlas vid norra sidan . Saxarna placerar sig i kyrkans 'hörn' 'Jesus' går till Koret, 'Marta' springer honom till mötes, 'Maria' kvar mitt i Koret där hon tar emot 'Jesus'. Då Lasaros uppstår syns ett starkt ljussken och ett kraftigt brak hörs från graven. Credo: 'Maria' intonerar. Damkören/Folket faller in. Manskören ansluter, går under Crucifixus via mittgången till Koret. Vid Golgata: Intill baldakinen står församlingskorset. Vid 'Folkets' rop 'Korsfäst' greppar 'Jesus' korset och bär det runt hela kyrkan, hetsad av samtliga. Vid kulmen rusar basarna i manskören skriande fram till koret, tenorema till ena läktaren, damkör & saxar den andra, också skriande. 'Jesus' bär korset in bakom altarringen, upp på ett litet upphöjt podium, ett 'Golgata', och stöder sig mot det under det följande. 'Soldaterna' = manskör, 'Johannes', 'Marta' & 'Marioma' kring 'Jesus' vid Golgata, damkör lontano. En 'Soldat' ger 'Jesus' en fuktad svamp på en stång då han törstar. Vid 'Jesus' sista ord en ljusblixt och allt ljus i kyrkan släckes. Kaos. Blackout {Bara det ensamma ljuset vid Korset brinner). 'Jesus', 'Marior' & 'Marta' ut i Sakristian och 'Ängeln' in i graven i skydd av mörker och kaos. Samtliga i Koret nu svartklädda {kåpoma tas av i mörkret}. Agnus Dei/O, Guds lamm: Marta & Maria intonerar, församlingen (= kyrkans åhörare) kan gärna instrueras att delta eftersom melodin och orden är kända. Manskören tar sig via Mittgången och Korset sjungande tillbaka upp på Norra sidoläktaren. Endast fem män; 'Prästerna & Fariséema' stannar kvar i Koret fillsammans med 'Josef från Arimataia' (bas), 'Maria' och de sex korblåsarna. Gravläggningen: Efter dialogen 'Maria' ensam kvar i Koret, med blåsarna, övriga ut i Sakristian. Vid graven: De båda kvinnorna från Sakristian ansluter till 'Maria' och de tre rör sig mot Baldakinen vid graven. Jordskalv från orkestern {solo}, kvinnorna tar skydd, en ljusblixt och ett brak från graven, och där står 'Ängeln', 'Jesus' röst hörs via högtaleriet, blandas med 'Ängelns'. Under 'Marias' sista längre replik går 'Jesus' in i Koret och kallar på 'Maria'. Sanctus: Succesivt faller hela kören och orkestern in. 'Josef', 'Marta' & de fem männen in från Sakristian. Växelspel mellan blåsare och de fyra kvinnorna i Koret, tutti & trumpeterna på sidoläktama. Vid Benedictus går 'Jesus' stilla mittgången bakåt följd av de sex männen, vid Korset viker tre män av till vänster, tre till höger, Jesus fortsätter bakåt och samtliga försvinner ut genom kyrkportama ut i världen... Maria Magdalena, myt och människa Maria kom 'från Magdala', en stad invid Genesarets sjö i Galiléen (i norra delen av det Heliga Landet). Hon namnges i bara sex korta verser i hela Bibeln och det gäller fyra tillfällen: som en av kvinnorna som följde Jesus; hon stod vid korset tillsammans med bla. Jesu moder och Johannes; hon var med vid gravläggningen; hon var den som mötte ängeln på den tredje dagen och upptäckte att graven var tom. Förutom dessa händelser har hon också identifierats med den kvinna som smorde Jesu fötter, alternativt huvud med den dyrbara oljan. Men detta kompliceras av att den historien förekommer på flera håll i Evangelierna, geografiskt sett. Dels utförs handlingen av en icke namngiven kvinna, dels heter det 'Maria smorde Jesu fötter' (Joh 12:3- 8) och där sammankopplas Maria med Lasaros, den döde som uppväcks, och Marta. Men dessa bodde i Betania i Judéen, tio mil söder om Magdala. Hade familjen flyttat? Eller var Maria syster till Marta och vi ska tolka 'bror' som Martas man? Och den icke namngivna kvinnan (Matt 26:6) hölls i Simon den spetälskes hus, MEN dock i Betania (Kanske var Lasaros och Simon bröder?). Evangelisten Lukas håller med Matteus om detta, å andra sidan är ju mycket av Matteus text en kopia av Lukas, men båda utgår från Markus evangelium, som är äldst. Dessutom förekommer några andra namnlösa, syndiga kvinnor i Evangelierna. Det är fråga om äktenskapsbryterskor, 'demonridna' och andra avfällingar, som Jesus tar till sig, skyddar och räddar från stening, förakt och förtal. Flera uttolkare ser Maria Magdalena även i dessa kvinnoöden. Som stöd för detta kan man se att första gången Maria namnges är som en av kvinnorna som följer Jesus när han går från by till by och förkunnar. Och detta sker alldeles efter det att han blivit smord av en kvinna i Simon fariséens (var han spetälsk, eller hur var det?) hus. Denna kvinna var stadens 'synderska'. Se hur alla förtappade kvinnor går ihop i en gestalt - Maria Magdalena. Några vill se Maria som en symbol för att allt kan renas. Jesus tog henne till sig, trots att hon i vissa texter jämställs med en sköka eller en galenpanna (riden av 'sju demoner'). Han kanske till och med upphöjde henne till sin 'gemål', en del uttolkare ser smörjningen och demonutdrivningen som en symbol för kroppslig kärlek, upphöjd och renad genom Jesus. Jag har i texten till denna mässa utgått helt från Bibelns ord med några få justeringar av 'bindemedel'-karaktär. Någon gång har en berättande text gjorts om till en replik och tvärtom. Jag har valt att se Maria Magdalena som en symbol, en personifiering av alla de svaga, sidosatta, avfallna och 'förtappade' kvinnor som Jesus mötte på sin färd. Ingen var honom främmande att ta till sig. Alla fick chansen att se och tro. Och om de tvivlade, som Maria gjorde när hennes 'bror' Lasaros hade dött, då gav Jesus henne en uppvisning i vad tron kan uträtta. Det kan vara därför Maria Magdalena sedan så troget står vid Mästarens sida, vid korset, vid graven, vid uppståndelsen. Hur som helst är hon en gestalt som är med 'där det händer'. förstasidan \| biografi \| verk \| diskografi \| kontakt
webbdesign: Mattias Franzén